Site icon SAP News TL

CI & ABC Fasilita Formasaun Reportajem Inkluzivu Ba Jornalista 25 Iha Baukau

Imajem : Jornalista nasionál 25 tuir formasaun reportagem inkluzivu iha salaun Pousada, Munisipiu Baucau, Tersa (24/09/2024).

SAPNewsTL, Baucau — Kombate reportajen bias presupostu no estereotipu, Conselho Imprensa (CI sigla Portugués) kordena hamutuk ho ABC ID internasionál Development, kontinua fasilita formasaun reportajen Inkluzivu ba Jornalista Timoroan hamutuk na’in 25 kompostu husi Jornalista feto nain hitu (7) no mane nain (18).

Diretor Ezekutivu Conselho Imprensa CI António Dias Ximenes hateten, Konsellu Imprensa hato’o agradese ba ABC-ID Austrália ne’ebe halo kooperasaun diak ho CI hodi kontinua fasilita formasaun Inklusive reporting training ba Jornalista editor no jestor Radio Komunidade Munisipiu sira.

“Ohin hamutuk maun Nuk no Mana Caroline sira iha esperiensia iha area ida ne’e, ita la rugi ida ba sira nia esperiensia servisu. Tamba ne’e duni husu atu loron hirak ne’e, konsellu imprensa hamutuk ho ABC ID atu halo ita bo’ot sira sai jornalista ne’ebe mak inklusivu”, Informa Diretor Ezekutivu CI, António Dias Ximenes iha abertura formasaun, Inklusive reporting training ne’ebe hala’o iha salaun Pousada, Munisipiu Baucau, Tersa (24/09/2024).

Nia dehan, moto importante ida kona-ba dezenvolvimentu nasional Timor-Leste ninia la husik ema ida ba kotuk, tan ne’e konsellu imprensa ho ABC lori liu ba pratika mak liu-husi hasoru malu iha formasaun ida ne’e.

“Tinan ne’e formasaun ita halo dala tolu, dala ida iha Dili, Railaku no ohin hamutuk ho ABC iha Baucau, entaun asuntu jornalismu inlusivu ne’e, mak fo espasu no fo lian ba grupu sira ne’ebe mak vulneravel liu, marzinaliazadu iha sosiedade nia le’et”. Nia dehan

Ezekutivu ne’e enkoraja jornalista, editor no jestor Radiu Komunidade sira atu bele aproveita oportunidade hodi entende espesifiku kona-ba asuntu jornalismu inklusivu, nune’e publikasaun notisia sira bele evita estereotipu, prekonseitu, no bias.

“Asuntu reportajen inkluzivu ne’e importante los entaun imi tenki aproveita oportunidade hodi entende diak, oinsa evita reportajen sira ne’ebe hakfaraku ita nia maluk sira ne’ebe marzinaliazadu tiha ona sira senti diskrimadu iha sira nia moris, tanba ne’e, ita hotu-hotu hamutuk atu promove buat foun sira liu-husi media sira bele promove inkluzaun no reprezenta grupo vulnerable sira iha Timor-Leste”.

Acting Senior Project Manager ABC International Development, Caroline Winter, hato’o agradesimentu wa’in ba Konsellu Imprensa no ba Jornalista ne’ebe kolabora hamutuk hodi marka prezensa iha formasaun reportajen inkluzivu.

“Sente onradu tebes bele mai, bele kapasita formasaun reportagem inklusivu hamutuk ho peskizador Nugroho Kacasungkana ho Konsellu Imprensa, tamba Reportagem Inklusivu importante tebes atu ita tau iha ita nia servisu loro-loron nian” Dehan nia.

Nia akresenta, liu husi formasaun ida ne’e nia parte espera katak, ohin loron jornalista sira bele aprende hamutuk kona-ba Jornalismu Inklusivu ninian. Nune’e lori ABC nia naran hato’o agradese, apresia ba CI no jornalista sira hotu.

Jestor Radiu Radio Komunidade Lian Matebian, Abrão Freitas Pereira hateten, nia parte senti orgulhu tamba hetan oportunidade tuir formasaun kona-ba Jornalismu Inklusivu ninian, iha ne’ebe bele eleva koiñesementu jornalista kona-ba asuntu reportajen inkluzivu hodi fo oportunidade ba grupu invizivel sira atu espresa nia nia telentu iha Radiu.

“Apresia mos ba KI no ABC-ID fasilita formasaun hodi sai hanesan bukae ida ba ha’u, nune’e ba fali iha Instituisaun Radio Komunidade, ha‘u bele halo kobertura responde duni ba komunidade sira nia preokupasaun hodi hakerek notisia ne’ebe inklusivu la interpreta situasaun sein faktus”.

Aleinde ne’e, péritu matadalan jornalismu inklusivu Nugroho Kacasungkana konsidera formasaun refere importante tebes tanba bele ko’alia asuntu reportajen inkluzivu, liu-liu haree kona-ba oinsa inklina grupu marjinalizadu ne’ebe hetan diskriminasaun, la asesu ba setor públiku sira, entaun papel jornalista hanesan professores atu informa, eduka sosiedade liu husi termu sira iha manual nia laran.

“Formasaun ida ne’ebe atu bele eleva koiñesementu Jornalista sira nian hodi entende kona-ba reportajen Inkluzivu ne’ebe forma ho perspetiva oioin, iha forma ne’ebé esensia, maibé ho tratamentu justu ba grupu hotu iha sosiedade, ita nia papel ida hanesan professores, ita informa, no eduka ema, ita tenki estuda hodi entende kona-ba asuntu oi-oin”.Nia sublinha

Nia salienta, jornalismu la inklusivu bias katak, preferensia ba buat ruma la bazeia ba faktu, maibé bazeia ba informasaun ne’ebe sala, entaun prekonseitu hanoin kona-ba buat ruma ne’ebe la bazeia ba faktu sira ka esperiénsia pessoal, nune’e hamosu diskriminasaun, nune’e hamosu diskriminasaun tratamentu la justu ka distinasaun bazeia ba ema nia rasa, religiaun, nasionálidade no etnia.

Entretantu, formasaun refere partisipa masimu husi Jornalista Grupu Media Nasionál (GMN-TV), Média Online SAPNews, Díli Post, G-News, Jornal Independente, Radio Lian Orluli, Radio Tata Mailau, Media ONE Timor, Radio Komunidade Atauro, Radiu Komunidade Suai, Radiu Komunidade Manufahi, Radiu Komunidade Viqueque, Radiu Komunidade Aileu, Radiu Komunidade Maubisse, Radiu komunidade Lospalos, STL, Timor Post, Radiu Komunidade Iliwai Manatuto, Radiu Sahe Kolele mai Bucoli, no Radiu komunidade sira seluk tan.

Jornalista: Guilhermino Ramos da Cruz

Exit mobile version