Lansa Relatóriu Análiza Jéneru ! Hamutuk Kontra Desigualdade & Probreza

Imajem : Sekretaria Estadu Igualdade Elvina Sousa iha Hotel Timor, 08/05/2025

SAPNewsTL, Díli : Governu Timor-Leste, liuhosi Sekretáriu Estadu Igualdade (SEI) no Institutu Nasionál Estatístika Timor-Leste (INETL), servisu hamutuk ho Nasoins Unidas iha Timor-Leste, ne’ebé reprezenta hosi UNFPA no UN Women lansa no dizemina Relatóriu Temátiku Análiza Jéneru ne’ebé prodúz hosi Sensus Populasaun Uma-kain 2022.

Iha diskursu abertura, Sekretária Estadu ba Igualdade, Elvina de Carvalho, sente orgullu no onra hodi lansa relatóriu importante refere tanba destaka ninia importánsia krítiku hodi forma polítika no programa nasionál sira.

“Relatóriu ne’e hanesan espellu ida ne’ebé reflete realidade, dezigualdade no progresu feto, labarik-feto, mane no labarik-mane sira-nian iha ita-nia rain. Enkuantu ita selebra progresu sira ne’ebé halo iha edukasaun, kuidadu saúde, no partisipasaun polítika, ita mós tenke hasoru dezigualdade sira ne’ebé persistente, partikularmente iha empregu, alfabetizasaun, no asesu ba servisu sira ba feto iha área rurál no sira ne’ebé defisiénsia.”Ten Skretária Estadu ba Igualdade, Elvina de Carvalho iha Hotel Timor, 08/04/2025

Elvina subliña urjénsia atu rezolve kestaun jéneru krítiku sira hanesan mortalidade materna aas, pobreza jéneru, kaben sedu, no empregu vulnerável ne’ebé kontinua afeta desproporsionalmente feto sira iha Timor-Leste.

“Dezafiu sira-ne’e la’ós de’it estatístika sira,” nia kontinua. “Sira reprezenta esperiénsia moris hosi feto no labarik-feto timoroan sira. Tempu ba asaun maka agora, no solusaun sira ne’ebé bazeia ba dadus ne’ebé sei hametin ita-nia futuru.”Dehan SEI

Sekretária Estadu ba Igualdade konklui nia diskursu ho apelu forte ida ba unidade no asaun katak “Mai tau forsa ka kbiit hamutuk hodi garante katak igualdade jéneru la’ós de’it vizaun ida maibé roteiru, no hamutuk ita tenke kompromete ba ninia implementasaun ba ita-nia nasaun nia di’ak.”

Imajem : Lansamentu Relatóriu Análize Jéneru

Iha fatin hanesan, Koordenadora Rezidente ONU ba Timor-Leste,Funmi Balogun Alexander, mós elojia esforsu kolaborativu maka’as entre Governu, Institutu Nasionál Estatístika, UNFPA, no UN Women tanba bele produz relatóriu refere.

“Relatóriu Temátiku Análiza Jéneru nian hanesan ferramenta ida ne’ebé folin-boot teb-tebes atu komprende tantu progresu ne’ebé halo ona no dezigualdade jéneru ne’ebé persistente ne’ebé kontinua afeta moris sira iha Timor-Leste,” dehan Balogun”.

“Maske iha realizasaun notável sira hanesan aumentu asesu ba edukasaun ba feto sira no hadi’a kuidadus saúde inan nian, dezafiu signifikativu sira sei iha nafatin. Ba oin ezije ita atu hatan ba kauza prinsipál sira hosi dezigualdade jéneru ne’ebé maka metin iha norma sosiál sira no estrutura legál sira.”

Reflete kona-ba kompromisu globál sira ba igualdade jéneru, nia fó hanoin ba audiénsia kona-ba aniversáriu ba dala 30 hosi Deklarasaun Pekin no Plataforma ba Asaun, hodi subliña kompromisu Nasoins Unidas nian hodi hadi’a estatístika no análize jéneru nian iha nível mundiál.

“Dadus ne’ebé aprezenta ohin fornese matadalan ida ba transformasaun feto no labarik-feto sira nia moris iha Timor-Leste. Ida ne’e hanesan apelu ida ba asaun ba parte interesada hotu-hotu atu serbisu hamutuk hodi transforma dadus ne’e ba rezultadu signifikativu, tanjível. Urjénsia atu rezolve pobreza jéneru, habelar feto sira-nia asesu ba serbisu dignu, no halakon barreira ne’ebé difikulta feto sira atu atinje sira-nia potensiál tomak.”

Parte Governu no ONU reafirma sira-nia kompromisu hamutuk atu avansa igualdade jéneru, aliña sira-nia esforsu ho enkuadramentu internasionál sira hanesan Objetivu Dezenvolvimentu Sustentável (ODS) no Konvensaun Eliminasaun Forma Diskriminasaun Oin-oin Kontra Feto(CEDAW).

Relatóriu nia deskobrimentu sira sei informa polítika no programa sira ne’ebé ho objetivu atu habelar asesu ba kuidadus saúde no edukasaun ho kualidade, hamenus lakuna jéneru iha merkadu traballu, kombate serbisu sira ne’ebé la selu, no prevene violénsia bazeia ba jéneru, realidade moris ida ba feto no labarik-feto ida-idak iha Timor-Leste.

Reprezentante UNFPA Navchaa Suren, hatete sentimentu ida ne’e, hodi afirma, “Mai ita hotu iha ne’e, ita sai husi fatin ida ne’e ho kompromisu hamutuk atu asegura katak relatóriu ida ne’e la tuur iha nia fatin, maibé uza atu informa no influensia orsamentu, lei, polítika, prestasaun servisu, no advokasia ba avansu igualdade jéneru iha Timor-Leste.”

Eventu ne’e marka kapítulu foun iha viajen Timor-Leste nian ba konstrusaun sosiedade ida ne’ebé inkluzivu no ekuitativu liu. Relatóriu Temátiku Análiza Jéneru nian serve hanesan instrumentu vital ida atu informa polítika sira ne’ebé bazeia ba evidénsia ne’ebé promove igualdade jéneru no empoderamentu feto nian hodi garante katak laiha feto ka labarik-feto ida maka husik hela iha kotuk.

Jornalista : Ermelinda Soares 

Share This

COMMENTS

Wordpress (0)
Disqus ( )