AEGCTL Realiza FITUN FEST, Selebra Identidade & Kultura Timoroan Nian

Imajem : Presidente AEGCTL Mirabilia Faria Sarmento iha Palácio Presidêncial Nicolau Lobato Dili, 25/07/2025

SAPNewsTL, Dili : Associação Empreendedorismo e Gestão Cultural Timor-Leste (AEGCTL) realiza Festivál Internasionál Úniku Timor-Leste durante semana ida ho tema “Fila Ba Oríjen.” iha ámbitu jogu CPLP ba dala XII iha Díli.

Marcela Mery da Costa – SAP News – TV

Iha entrevista Presidente AEGCTL Mirabilia Faria Sarmento hateten semana kultural FITUN FEST selebrasaun ba identidade no kultural timoroan nian iha ámbitu jogu CPLP ba dala XII.

“Sentimento orgullu no kontente tamba loke Semana Kultural FITUN FEST 2025, ho tema “Fila ba Orijen sira”, eventu ida-ne’e integra iha serimónia celebração Jogos Desportivos CPLP XII”.

“Ita selebra ita-nia identidade, memoria no valor sira ne’ebé husik, ita hamutuk loke importânsia atu honra ita-nia eransa linguístika no kultural atu hadia futuru komún, bazeia iha kreatividade, inkluzaun no orgullu kultural”. Hateten Presidente AEGCTL Mirabilia Faria Sarmento ba Mídia Sapnews iha Palácio Presidêncial Nicolau Lobato Dili, 25/07/2025

Eventu ne’e nu’udar momentu istóriku ba Timor-Leste, rekonese aniversáriu 50 tinan Proklamasaun Unilateral Independénsia Timor-Leste. Halo reflexaun kona-ba signifikadu momentu ida-ne’e ba soberania no dignidade nasaun.

Timor-Leste atu sai membru plenu ASEAN, maibé kontinua iha papel ativu iha CPLP. Deskreve momentu foun iha istória, ne’ebé Timor-Leste bele halo interasaun entre Sudeste Aziátiku no mundu lusófonu.

Imajem : Presidente AEGCTL Mirabilia Faria Sarmento

Presidente AEGCTL hatutan FITUN FEST hanesan plataforma ba partilha kultura, istória sira no vizãun ba dezenvolvimentu sustentável.

“Iha diversidade kultural, iha selebrasaun ne’e ho diversidade kultural hosi nasaun CPLP sira, Destaka atividade sira hanesan apresentasaun artístika, exposisaun arte no feira artezanatu”.

“Exposisaun kafé hanesan parte hosi eransa kultural Timor-Leste. Lian no expresaun kultural hanesan ponte, laos barreira. Kooperação no kompreensaun mutua iha mundu, maluk internasionál sira no parseiru CPLP sira atu hamutuk iha dalan selebrasaun kultural no solidariedade”. Nia sublinha

Lideransa feto ne’e mós fo agradese ba Presidente República José Ramos Horta, Primeiro Ministro Kayrala Xanana Gusmão no entidade oioin ne’ebe apoia ba AEGCTL hodi realiza FITUN FEST durante semana ida iha resintu Palácio Presidensial Nicolau Lobato.

“Agradese ba organizador sira liu-liu ba AEGCTL, tanba esforsu hosi realiza eventu ne’e, enkoraja apoia kontinua ba FITUN FEST hanesan símbolo kreatividade no unidade”. Nia agradese

Imajem : Presidente República José Ramos Horta. Foto : Media GPR

Antes ne’e, Prezidente no Laureadu Nobel ba Pás, J. Ramos-Horta, “reenkontru ho saida mak define ita: ita-nia identidade plural, memória kolektiva, no valor sira ne’ebé liga ita liu fronteira.” sita média GPR

Prezidente subliña kultura no desportu nia papel hodi haburas empoderamentu juventude, solidariedade rejionál, no Timor-Leste nia prezensa internasionál ne’ebé buras daudaun, inklui nia adezaun iminente ba ASEAN.

“FITUN FEST la’ós de’it festivál ida, maibé hino ida ba ita-nia diversidade. Iha mundu ida ne’ebé fragmentadu husi konflitu, halibur malu ne’e hanesan símbolu esperansa nian”.

“Iha ne’e, lian no kultura halibur ita nu’udar komunidade ida ho futuru kolektivu, la’ós pasadu divididu. Mai ita selebra ita-nia bei’ala sira-nia aten-barani, ita-nia foin-sa’e sira-nia enerjia, no Timor-Leste nia viajen nu’udar nasaun pás nian,” hateten Prezidente Ramos-Horta.

FITUN FEST 2025 hala’o husi loron 20 fulan Jullu to’o loron 25 fulan Jullu, ho atividade diáriu husi jogu tradisionál, esposisaun arte, to’o muzika no mostra kulinária hodi promove interkâmbiu kultural no Timor-Leste nia aspirasaun hanesan ponte entre Sudeste Aziátiku no komunidade lusófona.

Feira durante semana ne’e hetan partisipasaun hosi komunidade sira, sidadaun sira hosi país Comunidade dos Países da Língua Portuguesa (CPLP) hanesan Cabo Verde, Angola, Portugal, Moçambique, e São Tomé e Príncipe.

TAGS
Share This