Loron FALINTIL, Tempu Fo Onra & Agradese Ba Sakrifísiu Funu Na’in Sira

Imajem : Xefe Estadu Maijor Jeneral Domingos Falur Rate Laek iha Quartel Jeral Fatuhada,20/08/2024. Foto : Marciana da Conceição

SAPNewsTL, Dili – Durante komemorasaun loron Forsa Armada Libertasaun Nasionál Timor-Leste (FALINTIL) ba dala XLIX, Tenente Jeneral Falur Rate Laek hateten selebrasaun ne’e atu fó onra no agradese ba heroi sira ne’ebe luta hodi defente povu no nasaun nia moris.

Falintil-Forças da Defesa de Timor-Leste ou FALINTIL-FDTL (F-FDTL) mak Forsas Armadas Timor-Leste nian ne’ebé moris husi FALINTIL (Forças Armadas de Libertação Nacional Timor-Leste) hamriik iha 20 Agostu 1975.

Tenente Jeneral F-FDTL Falur Rate La’ek hateten tinan naruk Timor-Leste hasoru susar no mate barak hodi defende ninia ezisténsia no independénsia.

“Durante tinan barak nia laran, ita-nia rai hasoru momentu susar barak, maibé ita nia defensór sira, liuliu funu-na’in sira ne’ebé ho aten-barani, sempre hamriik hodi defende sira-nia rai no povu ho sira-nia moris, ne’ebé hetan ona respeitu bo’ot no ónra ba nafatin.”

“Abilidade militár husi ita-nia komandante sira maka fatór krusiál ne’ebé kontribui ba ita-nia independénsia. Iha batalla desiziva funu nian sira hatudu superioridade husi sira nia estratéjia, tátika sira no hatudu ho brillante sira nia domíniu ba arte funu nian. Sira nia naran glorioza, no tradisaun vitórioza sira sei hatutan husi jerasaun ba jerasaun”. Tenik Tenente Jenente Falur Rate Laek liu hosi diskursu iha Kuartel Geral Fatuhada Dili, 20/08/2024

Tenente Jeneral ne’e hatutan, “Ohin ita halibur hamutuk hodi fó ónra ba sakrifísiu, sentidu patriótiku, korájen no aten-barani husi mane no feto FALINTIL, ne’ebé ho sira-nia raan rega fini ba ita-nia liberdade atu ita bele moris iha nasaun ida livre no independente”.

“Ohin ita hotu iha ne’e atu agradese, atu garante katak sakrifísiu ne’ebé sira halo ona hetan apresiasaun eterna. Eroi no eroína sira-ne’e selu sakrifísiu ikus liu ba kauza ne’ebé boot liu sira-nia an rasik, hodi fó onra no hahi’i sira-nia aten-barani, mane no feto sira-ne’e, hein katak iha prosesu konsolidasaun no dezenvolvimentu nasionál, ita-nia líder sira sei husik ba kotuk sira-nia diferensas, sira-nia ódiu no espíritu vingansa polítika. Mai ita hotu hasa’e bandeira nobre inkluzaun, justisa, ekuidade, kondisaun hanesan, toleránsia no unidade nasionál”.

Falur Rate Laek dehan, “Ita bele diferensia, prosesu ida ne’e iha faze ka momentu rua, ho objetivu hanesan atu hakalma, estabiliza no fó deskulpa ba situasaun sira ne’ebé ladún pozitivu iha pasadu, no foka ba hari’i futuru ita-nia rai, ikus mai iha ambiente trankuilidade, kooperasaun, no kolaborasaun no komuñaun iha aseitasaun ba objetivu sira ne’ebé deside ona no sei deside husi lideransa nasionál”.

Rekonsiliasaun ida-ne’e reflete ideia katak dalabarak la’ós povu mak responsável prinsipál ba asaun sira hosi sira nia nasaun nia líder polítiku sira, no mós ba sirkunstánsia sira ne’ebé lori ba eventu balun. Maibé signifika mós katak respeitu ida ne’e tenke hetan retribuisaun.

Rekonsiliasaun la serve atu haluha, la serve tipu submisaun ruma, ida-ne’e afirmasaun ba vontade di’ak, sentimentu perdaun no umanizmu nian, ema hotu hakarak atu progresa iha kondisaun tratamentu hanesan, la hó kaer metin ba memória aat sira iha pasadu.

Enkauntu, partisipa iha loron komemorasaun FALINTIL ba dala XLIX ne’e hetan partisipasaun maksimu husi Prezidente Repúblika José Ramos Horta, Prezidente Tribunal Rekursu Deolindo dos Santos,Membru Parlamentu Nasionál, Membru Governu dasia, veteranu no veteana sira

Jornalista : Ermelinda Soares

Share This

COMMENTS

Wordpress (0)
Disqus (0 )