Xefe Suku Aiteas Deklara Feto Bele Lidera & Inspira Jerasaun Foun Partisipa Iha Esfera Públika

Imajem : Xefe Suku Bernarda Soares Gomes iha Aiteas, Manatutu Vila, 17/07/2026. Foto : SAPNews
SAPNewsTL, Manatutu : Partisipasaun feto iha lideransa lokal sai fator importante ida hodi hametin governasaun di’ak, promove dezenvolvimentu inkluzivu, reziliente no sustentavel. Feto nia partisipasaun iha prosesu foti desizaun iha nível suku, aldeia no komunidade sempre lori perspetiva foun iha área edukasaun, saúde, bee-moos, saneamentu no protesaun ba labarik no grupu vulnerável sira.
Partisipasaun feto sempre aposta ba aumenta transparénsia, responsabilidade no promove desizaun ne’ebé reflete ba interese komunidade. Feto nia lideransa inspira jerasaun foun, aumenta partisipasaun sivika no fortalese kolaborasaun entre governu lokal, sosiedade sivíl no komunidade sira hodi garante oportunidade hanesan ba mane no feto hodi goza dezenvolvimentu ne’ebé justu, inkluzivu no sustentável.
Realidade ida ne’e mak hatudu hosi Bernarda Soares Gomes, feto ida ne’ebé iha kompromisu konkore iha prosesu eleisaun lideransa lokal, ikus mai hetan konfiansa husi komunidade no sai Xefe Suku Aiteas, Postu Administrativu Manatutu, Munisípiu Manatutu ba mandatu 2024 to’o 2030.
Xefe Suku Bernarda Soares Gomes hatete, wainhira nia kandidata an ba lideransa lokal, iha prosesu eleisaun hasoru dezafiu iha perspetiva kultura ne’ebé konsidera poder ukun prioridade liu ba mane, maske feto mós iha kapasidade atu lidera komunidade.
“Dezafius barak ne’ebé ha’u hasoru maka kultura la fó dalan, maibé iha esperansa katak ha’u mos bele. Ohin loron feto mos bele sai lideransa hodi lidera Suku Aiteas. Bainhira asume pozisaun nu’udar Xefe Suku, nafatin tuir kultura no respeitu ba uma lisan nu’udar dalan ida ne’ebé fó matak-malirin bainhira hasoru problema.” Dehan Xefe Suku Bernarda Soares Gomes iha Aiteas, Manatutu Vila, 17/07/2026
Durante nia lideransa, akompanha kazu violénsia doméstika barak no halo mediasaun ho mekanizmu ne’ebé apropriadu hodi buka solusaun ne’ebe neutru no justu ba komunidade sira. “Ha’u akompanha problema disputa rai, problema feto ho mane, maibé tama ona violénsia doméstika nu’udar Xefe Suku labele halo buat ida tanba ne’e nu’udar krime públiku”. nune’e nia parte entrega ba autoridade seguransa no judisial hodi prosesa tuir lei ne’ebe vigora.
Xefe Suku ne’e la limita ba oras servisu, tanba bainhira mosu emerjénsia ka dezastre akontese iha aldeia sira, nia sempre prontu hodi responde tuir nesesidade komunidade. “Ami prontu 24 horas, dala ruma iha aldeia balun hetan dezastre ka mosu iha kalan ho tempu klimátiku ne’ebé ita la espera, telefone loke durante 24 horas nia laran hodi atende no buka solusaun, ne’e mak ha’u-nia lideransa.”
Bernarda subliña, programa no planu dezenvolvimentu suku la’ós determina mesak, maibé bazeia ba prioridade husi aldeia sira no prosesu planeamentu hamutuk ho komunidade.
“Planu no programa la’ós ha’u mesak mak halo, maibé prioridade tenki mai husi aldeia. Bainhira ita hatene katak programa suku mai husi PNDS no PEDN, entaun kada fulan Xefe Suku no Xefe Aldeia halo enkontru regular ida hodi hatama sira-nia planu.”
Bernarda husu ba komunidade sira hodi kontinua tau matan no kontrola ba nia autoridade lokal sira, servisu hamutuk ba unidade, amizade, estabilidade no moris diak iha baze. Nia husu ba feto sira hodi hola parte iha esfera públiku tanba feto no mane iha direiru hanesan, nasaun presiza ema hotu nia kontribuisaun.
“Feto mós bele hakat sai husi dapur hodi pozisiona nia an no iha direitu ne’ebé hanesan ho mane. Feto mos iha direitu atu partisipa iha polítiku no bele lidera. Maibé tenki iha mentalidade, brani no kapasidade.”
Xefe aldeia I’un Senhorinha Joana Soares, hatutan, “Ha’u sai Xefe Aldeia mai hosi motivasaun husi feto maluk husi AFEMA, sira fó hanoin no suporta ba feto hodi sai lideransa iha aldeia no suku.” Nia mós fasilita ferik no katuas sira, no ema ho defisiénsia sira hodi hetan subsídiu seguransa sosial no fasilita dokumentu administrasaun nian ba komunidade sira.
“Durante mandatu ajuda komunidade no ema ho defisiénsia sira ne’ebé seidauk hetan insentivu. Ha’u bele ajuda dokumentus ne’ebé sira laiha no lori sira ba servisu sosiál to’o nivel nasionál hodi sira bele trata dokumentus atu hetan insentivu.”

Imajem :Senhorinha Joana Soares
Iha sorin seluk, Senhorinha Joana Soares rekunhese lideransa presiza pasiénsia, responsabilidade no prontidaun atu ajuda komunidade ho honestidade no integridade aas tanba sai Xefe Suku la’os atu ukun ho ignoransia no manda maibe atu servi hamutuk no dezenvolve suku.
“Dezafiu wainhira ita hetan mandatu ho idade ki’ik serví inan aman sira no komunidade, bainhira sai nu’udar lideransa labele hatudu karakter ne’ebé la di’ak iha komunidade nia oin, komunidade hetan problema no mai hato’o ba ita, ita prontu atu ajuda sira.”
Xefe aldeia ne’e mós husu ba feto sira iha aldeia atu kontinua hakbesik an ba vida polítika no lideransa hodi kontribui ba dezenvolvimentu suku no aldeia. “Feto maluk sira iha aldeia presiza tama ba vida polítika, nune’e bele hadia ita-nia suku no aldeia”.
Nia mós husu ba Sekretaria Estadu Igualdade (SEI), organizasaun juventude sira hodi fo formasaun ba juventude feto kona-ba lideransa, igualdade jéneru, emprendedorizmu no edukasaun sívika.
“Husu ba governu no organizasaun sira ne’ebe bele hodi fó formasaun no informasaun ba feto maluk sira iha Manatutu.”Nia husu

Imajem : Komunidade Aiteas Rafaela Vilanova
Komunidade Suku Aiteas Rafaela Vilanova, rekunhese prestasaun no maneira lideransa lokal sira nian ba komunidade, maske feto maibé firme iha desizaun, hili dalan diálogu, akomoda ema hotu nia hanoin no buka halo aproximasaun ba komunidade bainhira realiza programa sira ne’ebe disponivel.
“Ha’u nu’udar feto ida, ha’u orgullu tebes tanba hetan lideransa feto ida ne’ebé bele sai lideransa. Ha’u haree husi Xefe Suku sira ne’ebé fó hanoin malu no rona komunidade wainhira halo dezenvolvimentu ba suku.”
Rafaela Vilanova dehan, atu rezolve problema iha suku, lider sira presiza servisu hamutuk ho feto sira tanba feto sira sempre defende interese komun liliu direitu ba feto no labarik sira.
“Ha’u espera lider feto sira bele barak liutan, hatene rezolve problema ho ulun malirin, fuan boot no brani foti desizaun iha situasaun difisil, la hili dalan fasil, la foti desizaun lalais no la halis iha ninia misaun liliu defende ema kiik, kiak, feto no labarik sira”.
Partisipasaun feto iha lideransa lokal iha Suku Aiteas hatudu katak feto sira iha kapasidade, kompromisu no responsabilidade atu lidera komunidade ho di’ak. Esperiénsia hosi Xefe Suku Bernarda Soares Gomes no Xefe Aldeia Senhorinha Joana Soares konfirma katak lideransa ne’ebé inkluzivu, bazeia ba diálogu, transparénsia no servisu hamutuk bele fó kontribuisaun importante ba estabilidade, governasaun di’ak no dezenvolvimentu sustentável iha nível lokal.
Kobertura ne’e nu’udar programa advertorial ne’ebe SAPNews halo tanba servisu hamutuk ho Sekretaria Estadu Komunikasaun Sosial (SEKomS) hodi hatutan lian hosi lidera lokal sira ne’ebe lidera hosi feto Timor-Leste.


