Lamukan : Jornalista Presiza Aperfeiçoa An, Hadia Nia Kualidade Liu Husi Lee Barak no Peskija

Imagem Diskursu Presidente Konsellu Imprensa Dr. Virgilio Guterres Lamukan

Sapnewstl, Delta-Nova Dili : Kosellu Imprensa Realiza Semináriu Komemora Loron Mundial Liberdade Imprensa ho tema ‘Jornalizmu Iha Ameansa Dizitalizasaun’, Presidente Kosellu Imprensa (KI) Dr. Virgilio Guterres Lamukan hateten ‘Joranlista tenki aperfeiçoa ita nia an liu husi pesquisa, lee barak, hasa’e kunhesimentu sientifika, Nune’e bele hasae kualidade hanesan Jornalista.

Tuir Dr. Virgilio ʺEventu anual la’os iha Timor maibe iha mundo tomak komemora loron 3 de Maio hanesan loron importante, Loron Mundial liberdade Imprensa ninian atu hanoin fila fali papel liberdade imprensa nian iha mundo tomak iha nasaun ida-idak kona ba jornalista sira neebe ke hetan ameasa hetan diskriminasaun i mos balun mate ba iha durante halao kobertura.

ʺEntaun ba ita timor oan komemora atu haree  fila fali mais ou menos esforsu atu garante liberdade imprensa ne’e to’o iha ne’ebe, ita nia jornalista sira ne’e iha liberdade naton atu asesu ba fonte sira ka lae, wainhira la iha ita hamutuk hodi deside hamutuk konselhu imprensa ho asosiasaun jornalista atu oinsa bele infrenta bele buka meius atu supera atu luta hasoru barerira sira ne’eʺ. Dehan Dr. Virgilio Ba Sapnewstl iha nia Intrevista, Dili, 03 Maiu 2022.

ʺKontinua hanesan ulu-uluk katak ita livre jornalista livre nafatin ba jornalista Timor-Leste hau nia mensagem mak ne’e aperfeisoa ita nia an liu husi pesquisa liu husi lee barak atu nunee bele hasa’e kualidade jornalista nianʺ.

Nia hatutan, ‘’Inflação depende ba grau de inflação sériu ga gravé ka barak liu durante ne’e barak liu iha étika ne’e kona ba balansu kona ba konfirma buat barak ne’ebe mak hanesan sansaun neébe ami uza ne’e maka notifikasaun ba média sira ba violasaun sira ne’ebe grave liu ha’u hanoin ami seidauk to’o iha desijaun atu foti ba parte ne’e, mas iha futuru iha ha’u hanoin iha liu liu evaluasaun balun ne’ebe maka konselhu imprensa halo durante eleisaun kampanha eleitoral presidensial ninian ne’e komesa identifika ona katak iha violasaun balun ne’ebe ke konsidera hanesan grave, ne’ebe ke sei haree departamentu relevante husi konselhu imprensa apresenta resumo geral monitorizasun ninia husi ne’eba mak konselhu imprensa sei halo atu haree nesesidade atu foti desizaun’’.

‘’Iha média lubuk ida maka ami identifika hanesan fo kobertura neebe ke la imparsial, hau seidauk bele temi naran hau temi naran loron sei too atu halo konferénsia sei fo sai liu husi konferénsia aspetu tenke aspetu profisionál buat ida neébe sei presija atu hadia mak kapasidade intelektual atu interpreta faktos atu apresenta faktos sira ne’e, hala’o husi profisional sira ne’ebe ke grupo inklui grupo politiku sira uza atu bele hamosu desinformasaun iha komunidade nia leet entaun ne’e ameasa ida ne’ebe durante ne’e ita dehan difikulta, ameasa’’.

‘’Iha 1960 i tal failansu insiden mundo ami iha Fatumaca Bom Charlong agora charly Sapun iha nia filme ida nia koalia kona ba era de velocidade tempu velocidade iha neebe ita ema sai eskravo ba velocidade atan ba  velocidade, ita hakarak to’o uluk, molok ema seluk to’o. Nune’e mos jornalista agora plataforma online digital sira hatauk malu lais hakarak to’o segundos sira mak sai uluk no suru uluk ba Públiku maibe niia ameasa mak ne’e, lais liu hakarak lais liu too iha fatin la lori buat ida nen faktus nen verifikasaun nen konfirmasaun, gosip mak sai, rumoris mak sai, entaun ida ne’e mak sai hanesan ameasa boot ba jornalismo ninia iha tempu agora velocidade/kecepatan nee ilustrasaun prátiku ida ita kuandu lori motor lori kareta halai makaas ita labele hare buat ida se ita lao neineik ita haree buat barak entaun ba jornalismo agora opção sei iha neineik ita to’o iha públiku maibe ita to’o ho digno, lori diferença, lori faktus lori dados lori investigação’’. Nia hakotu.

Jornalista : Benezia Mota, Jonh Marito

Editor  : Marzinha Patricia Hornay

Share This

COMMENTS

Wordpress (0)
Disqus ( )